Lördagens utflykter o lite annat
Idag Lördag så packade vi in oss o for till älgfarmen i Orrviken.
Barnen tyckte det va jätte spännande, o det va faktiskt vi oxå.
Här kommer lite bilder:
Efter åt fikade vi lite kaffe, festis o kakor nere vi fiket på älgfarmen.
Otroligt mysigt. På vägen hem svängde vi förbi i Brunflo, där plockade
vi svart- o rödvinbär. Vi drack kaffe o åt goa bullar, det va S o K som bjöd på det.
Väl hemma så ränsade Patrik bären, sen for Sebbe o Patrik o plockade lite blåbär.
Jag o Sanna somnade på soffan, vi va lite trötta.
Bra avslut på dagen.
Här kommer en kula bilder på Sanna när hon tvättade håret med lasagne.
Va fin hon blev.
här kommer lite andra bilder:
En bra avslutningsbild.
För mycket
Nu är det bara för mycket.
Jag sörjer min pappa något otroligt, bara det är tungt.
Men nu har även min morfar gått bort.
Jag är helt tom inombords, känner inte något.
Min kropp har stängt av på det känslomässiga planet.
Jag vet att jag klarar av detta oxå, men det känns bara helt för mycket.
Konstigt vad man klarar av som människa, o vad man blir utsatt för.
Vissa far runt på en räkmacka genom livet, medan andra får klättra över mur efter mur.
Ja det är otroligt det där. jag känner att jag har testats hela mitt liv, kommer nog
alltid att bli testad. Ialla fall som det känns, oftast är det inte bara en mur som jag måste
komma över utan flera åt gången. Sen är det lugnt en stund, o helt plötsligt kommer dom.
Nä det är bara o ta en dag i taget o stå upp o klara detta, rida igenom vågen rättare sagt.
Jag rider på tsunami våg just nu, åker under ytan o upp igen.
Det är ialla fall så det känns.
Jag sörjer min pappa något otroligt, bara det är tungt.
Men nu har även min morfar gått bort.
Jag är helt tom inombords, känner inte något.
Min kropp har stängt av på det känslomässiga planet.
Jag vet att jag klarar av detta oxå, men det känns bara helt för mycket.
Konstigt vad man klarar av som människa, o vad man blir utsatt för.
Vissa far runt på en räkmacka genom livet, medan andra får klättra över mur efter mur.
Ja det är otroligt det där. jag känner att jag har testats hela mitt liv, kommer nog
alltid att bli testad. Ialla fall som det känns, oftast är det inte bara en mur som jag måste
komma över utan flera åt gången. Sen är det lugnt en stund, o helt plötsligt kommer dom.
Nä det är bara o ta en dag i taget o stå upp o klara detta, rida igenom vågen rättare sagt.
Jag rider på tsunami våg just nu, åker under ytan o upp igen.
Det är ialla fall så det känns.
Nya tag
Ja nu får jag börja o ta nya tag. O inte fastna i sorgen efter min älskade pappa.
Det har varit en helg med blandade känslor kan jag lugnt säga.
En stor lycka att få träffa min släkt på pappas sida. En härlig samling med människor.
Så olika men ändå så lika. Sen har det varit stor ledsamhet att ha begravning o säga hejdå.
Det va jobbigt, jag har fortfarande svårt o fatta att han e borta. Konstigt de där. Nästan som om
att när jag förlorade min pappa så fick jag tre fastrar o kusiner som bryr sej om mej oxå.
Jag är inte ensam, jag behöver kanske inte stå stark hela tiden.
Jag vill tacka min fastrar att tog emot mej med öppna farmar o tog mej för den jag är.
Dom fick mej att känna mej som hemma, eller det känns som om kommit hem på någe
sätt. Konstiga känslor är det poppar upp i mej.
Det är säkert pappa som är med mej o får mej att känna mej så.
Jag kommer att göra allt i min makt för att åka o hälsa på min fastrar.
Jaja S du e oxå med, ska försöka komma till dej oxå.
Sen va det häftigt att S syster o jag va så lik varann, coolt.
Idag är det söndag o solen lyser fint ute, det är lite kyligt oxå.
Så nu e hösten här. Sebbe o Patrik är i skogen o plocka bär.
Sanna va med en sväng, men nu ligger hon på soffan o sussar.
Jag ska ta o göra lite kaffe, gott gott.
hej hopp
Det har varit en helg med blandade känslor kan jag lugnt säga.
En stor lycka att få träffa min släkt på pappas sida. En härlig samling med människor.
Så olika men ändå så lika. Sen har det varit stor ledsamhet att ha begravning o säga hejdå.
Det va jobbigt, jag har fortfarande svårt o fatta att han e borta. Konstigt de där. Nästan som om
att när jag förlorade min pappa så fick jag tre fastrar o kusiner som bryr sej om mej oxå.
Jag är inte ensam, jag behöver kanske inte stå stark hela tiden.
Jag vill tacka min fastrar att tog emot mej med öppna farmar o tog mej för den jag är.
Dom fick mej att känna mej som hemma, eller det känns som om kommit hem på någe
sätt. Konstiga känslor är det poppar upp i mej.
Det är säkert pappa som är med mej o får mej att känna mej så.
Jag kommer att göra allt i min makt för att åka o hälsa på min fastrar.
Jaja S du e oxå med, ska försöka komma till dej oxå.
Sen va det häftigt att S syster o jag va så lik varann, coolt.
Idag är det söndag o solen lyser fint ute, det är lite kyligt oxå.
Så nu e hösten här. Sebbe o Patrik är i skogen o plocka bär.
Sanna va med en sväng, men nu ligger hon på soffan o sussar.
Jag ska ta o göra lite kaffe, gott gott.
hej hopp
Tungt
Det va otroligt kul o träffa mina fastrar.
Dom va defenetivt inte som jag föreställt mej.
Dom va så otroligt goa alla tre, jag känner igen mej i alla tre.
Tänk vilken samhörighet jag känner med dessa tre goa damer.
Jag ser mycke av pappa idom oxå.
Ja idag va det begravning.
Den va otroligt fin o enkel precis som pappa hade velat.
Det snyftades både här o där, jag grinade i omgångar.
Jag hade även skrive ett brev till Pappa, som jag läste upp.
Mina knän va som asplöv, o jag läste ganska fort för att klara av det.
Efter kyrkan gick vi till sockenstugan o drack kaffe o fikade, det surrades en hel del.
Det blir ju lätt så när man träffas för första gången. Mina fastrar träffade jag
när jag va bäbis. O det kommer ju inte jag ihåg, så för mej va det första gången.
Sen fick jag även träffa en kusin, riktigt trevlig prick. Ja hela denna släkt är en bunt sköna
människor.
Det som är mest skummt är att det syns att vi är släkt, vi har samma drag eller påminner
om varann. Det gör jag som inte riktigt med släkten på mammas sida. Mina sytrar är lik sina fäder.
Fast vi påminner om varandra till sättet.
Men nu är allt över o axlarna har åkt ner ett par hack. Lungerna kan fyllas lite mer oxå.
Jag kan njuta av lite mera saker nu, för jag håller på att släppa det nu.
Det kommer att ta tid, men det går.
Detta brev skrev jag till min pappa:
Dom va defenetivt inte som jag föreställt mej.
Dom va så otroligt goa alla tre, jag känner igen mej i alla tre.
Tänk vilken samhörighet jag känner med dessa tre goa damer.
Jag ser mycke av pappa idom oxå.
Ja idag va det begravning.
Den va otroligt fin o enkel precis som pappa hade velat.
Det snyftades både här o där, jag grinade i omgångar.
Jag hade även skrive ett brev till Pappa, som jag läste upp.
Mina knän va som asplöv, o jag läste ganska fort för att klara av det.
Efter kyrkan gick vi till sockenstugan o drack kaffe o fikade, det surrades en hel del.
Det blir ju lätt så när man träffas för första gången. Mina fastrar träffade jag
när jag va bäbis. O det kommer ju inte jag ihåg, så för mej va det första gången.
Sen fick jag även träffa en kusin, riktigt trevlig prick. Ja hela denna släkt är en bunt sköna
människor.
Det som är mest skummt är att det syns att vi är släkt, vi har samma drag eller påminner
om varann. Det gör jag som inte riktigt med släkten på mammas sida. Mina sytrar är lik sina fäder.
Fast vi påminner om varandra till sättet.
Men nu är allt över o axlarna har åkt ner ett par hack. Lungerna kan fyllas lite mer oxå.
Jag kan njuta av lite mera saker nu, för jag håller på att släppa det nu.
Det kommer att ta tid, men det går.
Detta brev skrev jag till min pappa:
Till Pappa
Pappa jag saknar dej så himla mycket.
Du fanns alltid där när jag behövde råd
o stöttning.
Jag kunde ringa dej vilken tid på dygnet, o du svarade
o var redo o lyssna på mej.
O nu helt plötsligt finns du inte där
när jag vill ringa dej.
Du finns inte där när jag mår som sämst.
Pappa du var min stöttepelare.
O nu helt plötsligt står jag eller
jag måste stå på egna ben o rådfråga mej själv.
Det är tungt o svårt.
Men tack Pappa.
För tack vare dej så kommer jag nog fram till
egna bra råd.
Dom råden är från dej.
Det är du som har gjort mej till den jag är idag.
Pappa jag kommer alltid o älska dej, o jag kommer
aldrig att glömma dej.
Mina barn kommer att få veta vilken go o knasig morfar
dom har.
Alla upptåg du har varit på.
O alla upptåg du o jag har varit på.
Jag kommer att se till att du alltid finns i våra hjärtan.
Pappa nu har du äntligen fått frid i själen.
Äntligen sitter du o Lotta vid en älv o fiskar.
Tältet står uppslaget bakom dej, o du mår äntligen
Gott i det fria.
Ute i naturen där du alltid mådde som bäst.
Hej då Pappa.
Vi ses någon gång där vid älven.
Ja nu
Nu är det nära, idag torsdag kommer mina fastrar som jag inte har träffat sen jag va lill liten.
Det kommer att bli kul o få träffa dom, vi pratat så mycke över telefon. O nu får vi träffas.
Lite tråkiga omständigheter bara, för imorron är det begravning på min pappa.
Det kommer o rinna många tårar under morrondagen.
Men vi tar en dag isänder, o idag kommer det o bli kul o få träffa dom.
Nä nu kommer jag inte o skriva på några dagar..
Trevlig helg på er
Det kommer att bli kul o få träffa dom, vi pratat så mycke över telefon. O nu får vi träffas.
Lite tråkiga omständigheter bara, för imorron är det begravning på min pappa.
Det kommer o rinna många tårar under morrondagen.
Men vi tar en dag isänder, o idag kommer det o bli kul o få träffa dom.
Nä nu kommer jag inte o skriva på några dagar..
Trevlig helg på er
Måndag
Oj oj vilken dag detta blev.
Dagen började väldigt segt, jag o Patrik va otroligt seg.
Vi klev opp o tog det super lugnt, killade runt här hemma.
Sen åkte Patrik iväg en sväng, jag o barnen tog det lugnt. Ialla fall så
lugnt det går med barn.
När Patrik dök opp så gick jag o M ner på röda korset. Där vi båda gjorde kap.
Helt plötsligt ringde Patrik, jag trodde det va något allvarligt hade hänt.
Jag mötte upp honom o barnen utanför, där bak i bilen låg Sebbe`s nya cykel.
Gissa om det va en kille som ville ut o cykla. Jag o M åkte med hem.
Väl hemma blev det nån kopp java, Sebbe stog breve o trampade.
Vi gick ut så Sebbe fick cykla, han va så stolt o glad.
Han klarade det själv, cykla ifrån mamma o inte ramla.
På eftermiddan hittade jag min kära lilla dotter inne på toan.
Gissa vad hon gjorde där?
Jo det ska jag berätta.
Hon lekta att kattlådan o badrummet va en sandlåda.
Kattsand i toastolen på den runt den, även fullt med sand över
hela golvet.
Ja jag kunde inte bli arg, utan jag brast ut i ett asgarv.
Sen kom snabeldraken (damsugaren) fram.
Jo jag tror att Sanna tyckte att katten skulle få helt ny sand.
O det fick Bosse.
Resten av dagen va ganska lugn, skönt.
När det va läggdags så ville ingen av barnen sova.
Sebbe fick titta på film, men somnade inte.
Sanna fa arg, men när Bosse kutade in i rummet så va oxå nöjd.
Sen blev det tyst, så jag o Patrik trodde att dom sov. Skönt tänkte vi.
Men så helt plötsligt kom det en liten tjej gående utifrån sovrummet.
Gissa om jag o Patrik såg ut som två stora frågetecken.
Hon har kommit på hur man klättrar ur spjälsängen.
Vad kul vi kommer att få framöver. haha.
Nu sover ialla fall Sanna, men inte Sebbe.
Jo en sak till min händige man har gjort röd vinbärs gele.
mums kommer det att bli kan jag säga.
Det va våran händelserika dag.
Nu ska jag ta min son o lägga mej i våran säng.
Han får sova hos mamma o pappa inatt.
Go natt på er.
Dagen började väldigt segt, jag o Patrik va otroligt seg.
Vi klev opp o tog det super lugnt, killade runt här hemma.
Sen åkte Patrik iväg en sväng, jag o barnen tog det lugnt. Ialla fall så
lugnt det går med barn.
När Patrik dök opp så gick jag o M ner på röda korset. Där vi båda gjorde kap.
Helt plötsligt ringde Patrik, jag trodde det va något allvarligt hade hänt.
Jag mötte upp honom o barnen utanför, där bak i bilen låg Sebbe`s nya cykel.
Gissa om det va en kille som ville ut o cykla. Jag o M åkte med hem.
Väl hemma blev det nån kopp java, Sebbe stog breve o trampade.
Vi gick ut så Sebbe fick cykla, han va så stolt o glad.
Han klarade det själv, cykla ifrån mamma o inte ramla.
På eftermiddan hittade jag min kära lilla dotter inne på toan.
Gissa vad hon gjorde där?
Jo det ska jag berätta.
Hon lekta att kattlådan o badrummet va en sandlåda.
Kattsand i toastolen på den runt den, även fullt med sand över
hela golvet.
Ja jag kunde inte bli arg, utan jag brast ut i ett asgarv.
Sen kom snabeldraken (damsugaren) fram.
Jo jag tror att Sanna tyckte att katten skulle få helt ny sand.
O det fick Bosse.
Resten av dagen va ganska lugn, skönt.
När det va läggdags så ville ingen av barnen sova.
Sebbe fick titta på film, men somnade inte.
Sanna fa arg, men när Bosse kutade in i rummet så va oxå nöjd.
Sen blev det tyst, så jag o Patrik trodde att dom sov. Skönt tänkte vi.
Men så helt plötsligt kom det en liten tjej gående utifrån sovrummet.
Gissa om jag o Patrik såg ut som två stora frågetecken.
Hon har kommit på hur man klättrar ur spjälsängen.
Vad kul vi kommer att få framöver. haha.
Nu sover ialla fall Sanna, men inte Sebbe.
Jo en sak till min händige man har gjort röd vinbärs gele.
mums kommer det att bli kan jag säga.
Det va våran händelserika dag.
Nu ska jag ta min son o lägga mej i våran säng.
Han får sova hos mamma o pappa inatt.
Go natt på er.
Bosse
Ja ni nu har Bosse fått en egen liten stuga.
Han är hur nöjd som helst att ha ett eget kryp in.
Vi har inte sett skymten av honom sen huset va klart.
Nu slipper vi snyltaren, nu har Bosse skaffat eget.
Här är huset utan tak o väggarna är inte fixade heller, men nu är allt bra...
Han är hur nöjd som helst att ha ett eget kryp in.
Vi har inte sett skymten av honom sen huset va klart.
Nu slipper vi snyltaren, nu har Bosse skaffat eget.
Här är huset utan tak o väggarna är inte fixade heller, men nu är allt bra...
Bosse
Lite bilder på Bosse:
Fredag
Ja nu är det fredag, en vecka kvar till begravningen.
Det känns tungt men samtidigt konstigt.
Det blir så defenitivt då.
En grej som är konstigt tycker jag.
Det är att Bosse har lättat upp stämningen för mej.
Det är så kul o se han o barnen tillsammans.
Dom leker med honom, o han är försiktig med dom oxå.
Idag va det synd om Bosse.
Han fick en spruta, inge kul alls.
Nä nu ska jag gå på ok åt min man.
Men vi ses.
Det känns tungt men samtidigt konstigt.
Det blir så defenitivt då.
En grej som är konstigt tycker jag.
Det är att Bosse har lättat upp stämningen för mej.
Det är så kul o se han o barnen tillsammans.
Dom leker med honom, o han är försiktig med dom oxå.
Idag va det synd om Bosse.
Han fick en spruta, inge kul alls.
Nä nu ska jag gå på ok åt min man.
Men vi ses.
Välkommen
Ja jag säger välkommen till vår nya familjemedlem.
Han heter Bosse o är tretton veckor gammal.
En go o glad krabat, väldigt busig när han är busig.
Väldigt lugn när han är lugn.
Barnen får göra vad dom vill med honom.
Han är röd o vit till färgen.
Han flyttade in hos oss den 12 augusti, han kände sej som hemma på en gång.
Ja det är en liten kattunge.
Det blev så bra att han kom, för oss o barnen.
Vi njuter varenda secund av honom.
Idag va vi till vetrinären så Bosse fick en spruta.
Han va jätte duktig.
Det kommer bilder på honom framöver.
Nu ska jag gå o fixa lite...
hej hopp
Han heter Bosse o är tretton veckor gammal.
En go o glad krabat, väldigt busig när han är busig.
Väldigt lugn när han är lugn.
Barnen får göra vad dom vill med honom.
Han är röd o vit till färgen.
Han flyttade in hos oss den 12 augusti, han kände sej som hemma på en gång.
Ja det är en liten kattunge.
Det blev så bra att han kom, för oss o barnen.
Vi njuter varenda secund av honom.
Idag va vi till vetrinären så Bosse fick en spruta.
Han va jätte duktig.
Det kommer bilder på honom framöver.
Nu ska jag gå o fixa lite...
hej hopp
Mitt i allt
Mitt i allt elände så finns dom ljusa stunderna.
Jag är glad att jag har min barn, dom hjälper mej igenom
detta sorgarbete. För med dom finns det alltid roliga stunder.
Vi har bryte min sorg med att ta med barnen på djungelhuset.
Det va så kul, båda barnen såg till att både jag o Patrik hade händerna fulla.
Vi skrattade flera gånger åt deras bravader.
Sen så följde jag o Sebbe med S o S till lillsjön, det va ett härligt avbrott i allt.
Sebbe njöt o jag njöt med honom. Det är dom stunderna som kommer att betyda så mycket för mej.
Barnen ser till att jag får skratta o låter mej själv skratta, det är nog viktigt i sånna här stunder.
Min älskade man har oxå varit till otroligt stor hjälp.
Han har funnis där när tårarna bara kommer, eller när känslorna blir så starka
så man blir knäsvag.
Han är en klippa, utan honom vet jag inte om jag klarat detta.
Jag är på go väg att komma tillbaka till vardagen igen, men det är svårt.
Stund vis svallar känslorna, o då måste jag gå undan o vara själv.
Då finns min käre man där o tar barnen en stund.
Det är konstigt hur tufft det är o förlora en så nära som sin egen förälder.
Man känner sej mer vuxen än innan.
Konstigt att bli vuxen bara så där.
Alltså jag kan stå på mina egna ben, men det va pappa jag vände mej till
för att få råd eller bara få prata av mej. Helt plötsligt är den tryggheten borta.
Ja det känns annorlunda.
Jag är även glad över mina vänner som ställt upp för mej.
Eller bara kollat upp så att det är bra med mej, det känns skönt att dom finns där.
Nog talat om detta.
Nu är jag slut o ska krypa ner i korjs.
Go natt på er.
Jag är glad att jag har min barn, dom hjälper mej igenom
detta sorgarbete. För med dom finns det alltid roliga stunder.
Vi har bryte min sorg med att ta med barnen på djungelhuset.
Det va så kul, båda barnen såg till att både jag o Patrik hade händerna fulla.
Vi skrattade flera gånger åt deras bravader.
Sen så följde jag o Sebbe med S o S till lillsjön, det va ett härligt avbrott i allt.
Sebbe njöt o jag njöt med honom. Det är dom stunderna som kommer att betyda så mycket för mej.
Barnen ser till att jag får skratta o låter mej själv skratta, det är nog viktigt i sånna här stunder.
Min älskade man har oxå varit till otroligt stor hjälp.
Han har funnis där när tårarna bara kommer, eller när känslorna blir så starka
så man blir knäsvag.
Han är en klippa, utan honom vet jag inte om jag klarat detta.
Jag är på go väg att komma tillbaka till vardagen igen, men det är svårt.
Stund vis svallar känslorna, o då måste jag gå undan o vara själv.
Då finns min käre man där o tar barnen en stund.
Det är konstigt hur tufft det är o förlora en så nära som sin egen förälder.
Man känner sej mer vuxen än innan.
Konstigt att bli vuxen bara så där.
Alltså jag kan stå på mina egna ben, men det va pappa jag vände mej till
för att få råd eller bara få prata av mej. Helt plötsligt är den tryggheten borta.
Ja det känns annorlunda.
Jag är även glad över mina vänner som ställt upp för mej.
Eller bara kollat upp så att det är bra med mej, det känns skönt att dom finns där.
Nog talat om detta.
Nu är jag slut o ska krypa ner i korjs.
Go natt på er.
Sorg
Ja nu är det dystert, min kära pappa har gott bort.
Han va min stötte pelare, o nu har jag ingen. Det känns väldigt tomt.
Jag vet inte riktigt hur eller vad jag ska känna, eller vad som händer.
Kroppen känns som bly o humöret går upp o ned.
Min pappa kanske inte alltid va den bäste men han fanns där när jag
behövde ha råd o stöttning. Jag kunde alltid ringa till honom, vilken tid på dygnet som
helst. Ja det är stor saknad nu hos mej.
Sen är jag även lite arg oxå. Tänk att det finns människor som alltid ska
bråka på något sätt när det händer sånna här saker.
Det är helt enkelt bedrövlit att det finns sånna inteligens befriade människor.
Det sjukaste är att det finns folk som är vuxna o måste be sina föräldrar ta deras
duster. Fel att inse att man är vuxen o klara sina duster själv, föräldrarna har man
att be om råd i olika frågor.
Nä jag tycker det är så lågt.
Det kommer att ta ett tag innan jag kommer tillbaka som en vanlig människa.
Jag kommer att sakna dej pappa.
Det kommer att finnas ett stort hål i mitt hjärta.
Jag är på väg många gånger att ta min telefon o ringa dej, men det finns ingen på andra sidan.
Go natt pappa, nu har du lugn o ro.
Han va min stötte pelare, o nu har jag ingen. Det känns väldigt tomt.
Jag vet inte riktigt hur eller vad jag ska känna, eller vad som händer.
Kroppen känns som bly o humöret går upp o ned.
Min pappa kanske inte alltid va den bäste men han fanns där när jag
behövde ha råd o stöttning. Jag kunde alltid ringa till honom, vilken tid på dygnet som
helst. Ja det är stor saknad nu hos mej.
Sen är jag även lite arg oxå. Tänk att det finns människor som alltid ska
bråka på något sätt när det händer sånna här saker.
Det är helt enkelt bedrövlit att det finns sånna inteligens befriade människor.
Det sjukaste är att det finns folk som är vuxna o måste be sina föräldrar ta deras
duster. Fel att inse att man är vuxen o klara sina duster själv, föräldrarna har man
att be om råd i olika frågor.
Nä jag tycker det är så lågt.
Det kommer att ta ett tag innan jag kommer tillbaka som en vanlig människa.
Jag kommer att sakna dej pappa.
Det kommer att finnas ett stort hål i mitt hjärta.
Jag är på väg många gånger att ta min telefon o ringa dej, men det finns ingen på andra sidan.
Go natt pappa, nu har du lugn o ro.
